om jag nu ens kan älska? jag hatar när människor är arga på mig. fan jag försöker, gör mitt bästa för att hålla alla ovanför ytan, men what about me? jag måste väl förfan också kunna andas? är så jävla trött på att jag alltid hittar killar/tjejer som själva inte mår bra. då blir det automatiskt så att jag hjälper dem, trots att jag inte ens har styrkan att hjälpa mig själv.
jag tror jag håller på att förlora den enda som verkligen förstår mig fullt ut. men jag sa att jag skulle springa därifrån, men du lovade.. du lovade att springa efter. men det verkar inte som att du håller dig vid dem orden längre. jag önskar bara att jag visste vad jag gjort.
this aint no place for the weary kind..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar