återigen.. jag vet inte vart jag ska ta vägen. visst, jag har haft underbara dagar med vänner och familj, men något saknas, och det är du! och nu vet jag inte vad som hänt, men jag känner oron och paniken stiga grad för grad. jag vill inte få någon panikattack. jag vill vara utan sånna. men vem är jag att styra min kropps känslor? det blir för mycket ibland. därför går jag och lägger mig nu innan saker blir värre. jag orkar inte.
f.y.i. haft mysig kväll med några i gänget. glott på skräck å snackat skit. och såklart ätit alldeles för mycket onyttigheter. och så har jag inte ätit min medicin på tre dagar. mest för att jag ska börja med en annan och tänker aldrig någonsin mer ta ett enda piller av den gamla. har dock inte hunnit hämta ut den nya än såhär i juletid. men jag klarar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar