mitt 1100 inlägg nu. det går sakta men säkert upp i antal.. tänk vad mycket denhär bloggen har fått, hela mitt liv i ord, all skit som kommit å gått, alla underbara minnen som sakta lämnar minnet ibland.
det gör inte ens ont längre, det känns knappt. jag är rädd att jag börjar bli känslokall igen. fan säger jag. att folk inte fattar vad de gör med människor. nåja. jag känner ingen sorg längre, du har glömt och jag går vidare.
"What are words
If you really don't mean them
When you say them
What are words
If they're only for good times"
tro mig. jag har aldrig varit annat än ärlig mot er alla. det jag säger, de ord jag uttalar, dem är mer true än ni kan tänka er. synd att ni inte kan säga detsamma till mig. fuck u.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar