på senaste tiden har det hänt otroligt mycket i mitt liv. mycket av den mörkare delen kan man säga. jag har alltså hoppat ner några steg på min sk. stege igen, grävt ett lite djupare hål, so to speak. vilket är normalt för mig. det är vad mitt liv går ut på utan att närma mig det alltför mycket.
låt oss säga att mitt liv är en mörk saga, med onda demoner som måste tas om hand.. inte alltid så lätt. sedan kommer det människor in i denna saga, vissa på gott och andra på ont. vissa fastnar någonstans i mitten mellan mig och dessa demoner, andra mest rör vid det mörka för att sedan vandra vidare in i nästa.
hur som hur.. jag vill verkligen inte att någon dras in i denna mörka saga. dessvärre verkar det som att människor måste så göra för att kunna umgås med mig. någonstans är det en del av mig. jag menar inte att man ska må dåligt pga. mig. inte alls! jag menar bara att dedär onda dagarna, de visar sig ibland. ibland talar jag utifrån de demoner som jagar mig. ibland säger jag fel saker, gör fel saker, ofta i självdestruktiv mening.
men.. jag tänker inte be om ursäkt för det. jag tänker inte acceptera att samhället ser mig som en fel-länk som måste utrotas. jag tänker inte be om ursäkt för min mörka saga. någonstans där ute finns hundratusentals sådana.. mitt liv råkar vara en av dessa. tro mig, många gånger blir jag så frustrerad att jag egentligen bara vill skjuta skallen av mig, hoppa rakt utför stupet. samtidigt vill jag inte ge upp för att ljusa sagor sållar bort de mörka, faktiskt inte.
något jag alltid fått lära mig är att stå upp för den jag är, och det är vad jag gör just nu..
baby come here..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar