"I couldn't face a life without your light, but all of that was ripped apart when you refused to fight"
någonstans gav jag upp dig. någonstans saknar jag inte vårat kaosartade "förhållande". jag vet inte alls. men när du inte kämpar, när du ger upp, det är då jag vänder mig om och går. snart har det gått 3 månader utan ett endaste svar, utan ett enda jävla andetag. jag vet inte vad som händer, men när livet flyter på (trots en del ångest) så klarar jag mig utan dig. det är på nätterna när ensamheten och mörkret smyger sig på som det blir outhärdligt, som jag önskar att det var du som låg tätt intill och tröstade. men nu är det inte så, verkligheten ser så annorlunda ut. kanske var det bara en illusion alltihop? vad som än händer eller hänt, så kommer jag alltid att älska dig mest i hela jävla världen. förlåt.
det finns så mycket som man önskar här i livet, inte mycket av det slår in, och det jag nu kämpar för är att försöka hantera mina egna demoner, att försöka andas på egen hand. jag medger att det är svårt och att jag ibland crashar. men jag vill klara mig, jag vill överleva och leva. jag hade helst av allt önskat att få leva det livet med dig. det som gör mig mest besviken är hur jag ibland bara tycks försvinna ur ditt liv, som att jag ska finnas där när det passar dig,. I'm not that kind of girl, jag är inget man bara kan använda när det passar.. I'm fucking not!
fan fan fan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar