jag vill att den ska vara över. jag vill att allt ska falla på plats nu. sitter här och drömmer mig bort, hoppas. det är i stort sett det enda jag lever på just nu, hoppet. mer än så har jag inte. jag förstår bara inte hur jag ska överleva länge till. jag kan knappt se någon skillnad på dröm och verklighet längre, allt smälter ihop.
låt drömmarna bli verklighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar