söndag, december 21, 2008

Atleast..

you're alive

så vad gör man.. när man är på bristningspunkten till att börja skrika, att gråta, att skära sig sönder och samman, att sluta andas, att inte fungera normalt?

jag vet inte om jag ska vara arg eller ledsen.. jag vet inte vart jag ska ta vägen. hade jag haft chansen hade jag nog bara åkt till dig just nu, men den möjligheten finns inte. och jag är arg på dig för att du inte hör av dig, samtidigt som jag saknar dig oändligt.

helvete

Inga kommentarer: