söndag, november 15, 2009

Hun'

Jag skulle ge vad som helst för att få vara i din famn just nu! Bara känna mig trygg och säker.
Jag har aldrig känt dina armar runt min midja, aldrig rört dina läppar med mina, ändå vet jag, vet att du är bäst.

Det tycks störa andra människor, tycks låta fel i deras öron när jag säger att jag saknar någon som jag aldrig träffat.
Men det känns som att vi redan träffats, som att vi känt varandra i en evighet. 4år är dock ingen evighet.

Ändå var det längesen vi pratade på riktigt nu. Och jag saknar dig så jävla mycket ibland darling. Sista livstecknet
jag fick från dig var för snart 2 månader sen. Det gör ont!

Baby, jag saknar dig! Fandå.

Inga kommentarer: