måndag, september 30, 2013

Albin Hugo Nygren

vad gör man när man inte längre kan sätta ord på sitt lidande? ger upp?

den 7 september är dagen då du somnar in. medvetet. då vi försökte rädda dig. blåsa liv i dina lungor. få igång ditt hjärta. allt utan att lyckas. dagen då du försvann från mig. min älskade fästman, min älskade albin. det tog veckor innan jag förstod vad som hänt. grät utan någon anledning kändes det som. begravningen som hölls den 24 september gjorde det hela en aning mer verkligt. så fint, men så jävla jobbigt. därefter tog jag av mig förlovningsringen.. kom ett steg närmre allt. sorgen och saknaden.

de senaste dagarna har varit ett rent jävla helvete att ta sig igenom. har ingen koll på något. vem jag är, vad jag gör, vart jag tar vägen. allt är bara en enda jobbig process. en sorgeprocess. och den måste jag gå igenom utan dig min älskade. det var du som skulle finnas där och trösta, hjälpa mig upp igen. nu måste jag klara mig utan dig.

alla planer vi hade, livet vi planerade tillsammans måste jag nu leva och gå igenom utan dig. det finns liksom inte riktigt i mitt huvud, ändå är det så jävla verkligt. jag går igenom dagarna som i en dimma. utan mening. vill bara vara där du är. vill inte leva mer. orkar inte leva mer. känslorna blandas med glädje från de som betyder något, de som finns kvar vid min sida, liksom du. fast du är i en annan dimension. att jag ska leva för alla andra känns meningslöst men är det enda som håller mig kvar ett tag till.

alla dessa tårar gör mig bara svagare i kropp och själ. samtidigt kan jag inte sluta. de faller. det går inte stoppa. vill bara skrika ut hur jävla skadad jag är, hur jävla mycket jag vill dö just nu. hur ont allt gör.

har lovat att leva för dig nu. och måste hålla det. så länge det går. men ja vill inget hellre än att vara hos dig. men allra helst att du hade varit här. fortsatt ditt liv med mig, fortsatt planera allt. jag försöker orka. men det gör ont.


älskar dig min fina krigare. jag unnar dig den frid du nu fått. där inget ont kan röra dig. där allt är rosa och fluffigt. jag är din, alltid. 

Inga kommentarer: