Aint it funny how we sometimes just seem to give up?
Jag har tänkt lite.. På vad som komma skall i livet. Det kommer bli en jobbig period, det kommer vara tufft
att leva, I know. Men på något sätt bara måste man klara av det. Det finns liksom ingen annan valmöjlighet.
Visst tänker man ibland på att man helst bara skulle vilja dö, men det är på något sätt orättvist mot dem som verkligen älskar en.
Hade jag inte haft något stöd hemifrån hade jag bara lagt mig ner att dö på en gång, utan någon större eftertanke.
Någonstans djupt inuti mig, finns det något som tror på en ljusare framtid. Deep deep, and I just gotta find it somehow.
Det kommer att krävas mycket för att ta sig uppåt, men jag bara måste!
Vad jag märkt är att jag har så många olika känslor varje dag. En timme kan jag känna mig någorlunda okej
och nästa ligger jag på golvet och storlipar över allt.
Det gäller att försöka hitta en balans, detta vet jag att jag skriver för att jag nu ändå känner mig någorlunda okej.
Det kommer komma inlägg där jag skriver hur jävla skit livet är,. Något man måste stå ut med nu är att mina
känslor ändras fort och impulsivt. Jag önskar det var annorlunda. Önskar att jag kunde få må bra!
Well.. That's all. Take care!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar