När tankarna blir för många att hålla inom sig och i huvudet så är det skönt att man har en blogg där man kan skriva av sig.
Jag vet inte men ibland blir tankarna för mycket för mig! Tar över mig totalt, som att jag går in i trans och inte kan slita mig.
Det är så jäkla jobbigt att ha allt inom sig, samtidigt som man inte vill spy ut saker hursomhelst heller.
Jag vet ju inte hur människor runt omkring reagerar på mig då. Kanske de tror att jag är en person som är självömkande och behöver bekräftelse.
Men det är inte så det är, det är bara det att man har så mycket inom sig som står i strupen på en. Och förr eller senare
kommer jag bara att rakt ut spy ut allting och då är det näst intill kört.
När jag kommer hem från Emma sen så blir det ju att kontakta läkaren för tid och för att hitta mig en annan
samtalskontakt, samt kolla upp hur allt går med medicinen och så vidare. Ändå känner jag att mitt liv vissa stunder är
ganska ljust, iallafall nu när jag har någonting att göra. Men det tar dock inte bort känslan man känner, och när den smyger
sig på om kvällarna då man är ensam och rädd så kan den ta överhand totalt. Dock försöker jag hålla det på distans
men man kan ju inte göra så föralltid heller. Förr eller senare spricker man ju!
Samt att mina känslor för diverse människor tryter lite och jag vet inte riktigt hur jag ska tackla det.
Är så jävla rädd för att bli olyckligt kär eller sårad igen. Jag vågar liksom inte kasta mig ut för berget igen!
Samtidigt vill jag inget hellre än att hitta någon att dela mitt liv med. Äsch, bajs på dethär. Nu blir det sängen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar