Det är något inom mig som gör fruktansvärt ont. Att tänka på hur mitt liv ser ut atm gör ont. Att man knappt har ett liv,. Vad ska man göra liksom? Finns inte så mycket jag kan göra. Sitter i denna sitsen och kan inte ett dugg njuta av utsikten.
Känner mig så sjukt ensam när alla andra skaffat ett liv, pluggar, skaffar pojkvän, flyttar, jobbar osv.. Jag orkar typ inte tänka över huvud taget, orkar inte gå runt i detta skitlivet. Stressen ligger över mig hela tiden då jag måste försöka hitta ett jobb men inte lyckas, och sen ha arbetsförmedlingen över mig som man måste ringa konstant och säga att "nej jag har inget jobb". Det tär mig, äter upp mig inifrån, samtidigt mår jag bara sämre och sämre.
Is it worth living for? Or is it worth dying for?
1 kommentar:
Se det från den ljusa sidan.
Det finns de av oss som sitter fast i ett skit jobb, och känner precis likadant, men inte vågar göra något åt det, för man vet aldrig när det finns en möjlighet till ett annat, kanske bättre, jobb.
Skicka en kommentar