a pill to make you anybody else

blä på allt. orkar inte. vill inte. vill inte leva.
jävla skit.


vart är min älskade själsfrände när jag behöver
honom som mest? hampus.

sunday aids and church wine wash it away

dricker söndagsvin. det jämför vi med nattvarden typ. å så lyssnar på min älskade manson. han jämför vi med gud. åååh. underbart! kärlek så det skriker om det. å den mannen har jag träffat.. kan knappt fatta det själv. å varje gång jag nämner det så är det alltid någon som skriker av avund. underbart! hehe.

litteraturanalysen på delkurs 1 måste kompletteras. blir så trött på't. lyckas fan inte med nånting alls längre. allt är bara skit. orkar snart inte plugga mer! behöver sommar och långt lov!! jag går snart in i väggen. stressar sönder. freakar ur. allt.

justja. får inte vara kvar hos min terapeut. jag visste från början att det kunde bli så eftersom hennes handledare var tvungen å godkänna mig. så jag visste att det kunde bli så, ja. vad jag lackar på är att hon blev rädd för mina självskador... ändå hade hon läst om dem i journalen och visste om dem. hon var rädd att jag skulle ta livet av mig. dock förklarade min terapeut att jag absolut inte gör det i syftet att just ta livet av mig. men ja.... handledaren ansvarar för mig också. så jag förstår ändå rädslan. tråkigt är det iaf. trivs så bra med min terapeut. men kanske kan få ha kvar henne till jag kommer in på dbt'n. men inte säkert. vi får se vad som händer.

inte många som läser min blogg. men till er som faktiskt har fått lov till det; var lugna! jag ska ingenstans! jag kämpar på med mitt liv. å jag ska fan överleva!!!

heaven help me.

varför är jag så jävla mycket fel hela jävla tiden? vad jag än gör....... mitt hjärta klarar fan inte mer. jag orkar inte mer. mår illa,. varför ska det vara så jävla svårt hela jävla tiden? när ska jag orka med? .... jag kämpar förhelvete varenda jävla dag för att orka andas. så mycket energi som det går åt att bara överleva skiten.


BYE BYE BEAUTIFUL.

"Jenne"

är så lycklig just nu! cassandra har sagt mitt namn nu ikväll.... "jenne" blev det. om jag är stolt?! oja! mitt hjärta smälter och kan inte fatta hur mycket jag älskar denna lilla tjej. skulle göra allt för henne, utan att tveka en enda sekund. hon är det finaste som finns! så stolt som jag är över henne, det finns inga ord. älskade älskade unge!

Copyright Jennyfer Candycane Grahn

fördomar å skit.

ser ni nu vad ni gör?! ..... vänta ni jag är sinnesstörd.

jag brottas hela tiden mot fördomar, med tanke på hur jag ser ut. jag vet om att jag kommer få göra det i framtiden också. jag inser att hela jordens befolkning aldrig kommer att acceptera eller förstå mina piercingar och tatueringar. jag är inte dum i huvudet. däremot tycker jag verkligen att man ska visa respekt gentemot sina medmänniskor, och det gäller även mot mig som piercad och tatuerad. idag fick jag ett mail på ett community där en kille på 25 år frågade om de accepterade "vem som helst" som lärare? varefter han tycker det är absurt att de "släpper in sådana som mig, som sexobjekt för eleverna" .. ursäkta? "man ska vara hel och ren".... "lärare ska inte tas som ett skämt" .... har jag sagt att jag är ett skämt? jag blir så förbannad på respektlösa idioter som dessutom ska skriva sådan skit över internet...... face me and say that again bitch! det är inte "sådana" som mig som folk inte vill ha som lärare utan sådana som dömer folk efter ett utseende, som inte visar någon respekt.

jag vet att jag kommer få höra mer idioti angående mitt val av yrke kombinerat med mitt utseende. jag vet att jag kommer få kämpa för att få "rätt" i att se ut såhär. men det tänker jag också göra. jag ger mig inte för att vissa människor är så pass inskränkta och tror att vi lever på jesu tid.. det kommer bli allt vanligare med piercingar och tatueringar. så snart är ni utan en minoritet...... men jag skulle då aldrig säga till er "ska ni verkligen se ut sådär?" för jag är medveten om att människan och individen har ett val, som man ska respektera, så länge det inte skadar någon annan!

end.

dazed & confused

vet inte vart jag ska börja.... hänt alldeles för mycket i mitt liv sen sist. som alltid.

har flyttat till större lgh i helgen. blandade känslor just nu. känner mig så sjukt ensam. tur jag iaf har katterna! åkte på magsjuka i måndagskväll å låg uppe å spydde hela jävla natten fram till tisdagsmorgon. fick inte en blund i ögonen och trodde nästan jag skulle spy upp alla organ jag hade.. nu svider magen nåt sjukt mycket.. fått i mig en del å äta iaf. men det gör ont. spydde gjorde jag visst bara en hel natt, men det räckte gott å väl. plugget har blivit lidande både pga flytt och sedan av att jag är sjuk. orkar inte riktigt.

dessutom vet jag inte vad mitt hjärta eller hjärna håller på med. jag vill kunna lita men får oroskänslor titt som tätt. vilket får mig att tvivla på allt. och det gör ont. känslor kan dra typ. för jag orkar inte. jag är visst bra på detdär med att ge folk en andra chans? inte alla. men de ja har känslor för? duno..... vet ingenting.

vad mer finns det att säga? kbt'n är bra iaf. sen blire dbt nån gång efter jul skulle ja tänka. nåt sånt.


and the same question keeps popping up in my head; where's hampus?
somewhere....
I miss you.

ingen jävla solskenshistoria

av alla dessa tusentals inlägg jag skrivit i min blogg genom åren har jag märkt hur mycket som är dåligt. hur mycket som inte står rätt till. så fort jag kommer på fötter igen och orkar andas, då kommer nästa jävla smäll. smällen jag fick i torsdags tog nog dock allra värst. var längesen jag fick en sån jävla käftsmäll, psykiskt. story to be re-told;

jag dejtade en kille. endast 17 år, fast på behandlingshem, psykiskt sjuk. need I say more? jag tyckte så förbannat mycket om honom, en såndär förälskelse om man får kalla det så. vi träffades ett tag. vi hade det liksom bra. eller ja,. jag trodde det. vi blev tillsammans, på alla hjärtans dag, dagen jag alltid hatat mest. "du kommer inte hata den efter detta...." - jo mer än du anar! åker hem och tror att allt är bra. jag har pojkvän? sjuk känsla. studsar in hos lillasyster och är överlycklig. för att sedan slås till marken. får mess av en polare; "ah lycka till, låg med honom idag". där......... föll jag. va? vad fan menar du? ringer honom och är förtvivlad. varför påstår hon detta? "jag har inte haft sex med henne" , han upprepar den meningen säkert 10 ggr. jag vet inte vad jag ska tro. lägger på å min "polare" kommer över, visar alla sms han skrivit till henne. förnekelsen visar sig falsk och jag vill kräkas. han kysste mig, en timme efter att han gjort en jävla massa annat (som jag inte ens vill tänka på, eller skriva) med min polare? vad i helvete? att konfrontera henne är dock nästintill omöjligt. detta för att hon säger att jag gjort samma sak mot henne. "du visste att jag gillade honom å ändå hade du sex med honom". jo fast du var tillsammans med hans bästa vän? hur fan ska jag kunna veta att känslorna fanns där fortfarande? avslutade kapitel ska väl förfan vara avslutade? ................... blir äcklad. vad än folk snackar nu, om mig, så bryr jag mig inte. det rör mig inte i ryggen. jag är så jävla iskall just nu. jag gråter inte, jag är bara arg. jävligt arg. 

bad honom att ta bort mitt nr om han brydde sig det minsta om mig, å att aldrig mer höra av sig. idag hörde han av sig trots detta. "jag saknar dig, tiden har pausats när du inte finns där, jag behöver dig.... blabla". ett långt jävla sms. mitt svar; "jag behöver inte dig. hör inte av dig mer". iskall och jävlig. like they made me........ all those idiots of men. "du har din mössa här". ja det har jag. och jag saknar den mer än dig. om jag ska hämta den eller inte återstår att se. vill inte se honom i ögonen. orkar inte. för trots allt gör det fruktansvärt ont! 

mitt liv har inte några jävla solskenshistorier. min blogg består av besvikelse, sorg, depression, ångest och ren jävla panik. i framtiden hoppas jag dock att den kan bestå av glädje. någon gång.