habbla habbla..

per har åkt hem och jag är snart på språng igen. ska iväg till rosman med folket å ha myskväll. ska bli najs. mår så jävla bra när jag umgås med dem människorna! helt fantastiskt vad oerhört lycklig jag är när jag är med dem. vi har alltid så jävla kul ihop :*

har precis städat bort dammråttorna under sängen. nu luktar det fräscht i mitt rum. känns bra! så nu ska jag snart ställa ner möblerna på golvet igen å sedan ta å bege mig.

så är det.


i miss my soulmate :*

jag vet vem jag är...

när jag är hos dig.

obeskrivlig å smärtsam saknad. detta håller inte i längden. jag behöver dig mer än någonsin. jag älskar dig mer än något annat på denna jord, denna saknaden gör mig galen.

nåja, snart kommer per och håller mig sällskap under helgen, lillasyster har dragit iväg till skövde med moster å emelie. så ja, kan behöva lite sällskap. så är det.. typ.

Winnerbäck då!

"Jag dricker glögg med balkong dörren öppen inatt
Jag är så trött på alla mail och koder
Jag vill ha dig här på riktigt inatt och suga liv ur din halspulsåder
Ja för en doft av sommarens sista dagar när vinden blåser in ifrån England"

ikväll blir det winnerbäck med folket. snart kommer linda och hämtar upp mig. ska in till stan å fixa jordgubbar, cider å lite fika. sedan bär det av till hok. där ska vi sitta på en filt och mysa innan det är insläpp för winnerbäck, horn mfl. jag gillar't.

så är det.

Manic Panic!

fuck the world for real this time! jag är så trött på allt. så trött på mig själv framför allt. allt runt omkring mig är bra, jag klagar inte. men jag själv, är ett enda vrak, ett enda stort jävla hål av absolut ingenting!

jag behöver prata med min samtalskontakt, som är på semester såklart! har inte tid där förrän i september. jag försöker att andas normalt, att inte gripas av panik. men hjärtat det slår i ojämn takt och jag känner hur allt rusar förbi. jag kan inte längre ärligt säga att jag vet vad jag håller på med.

fuck the world. fuck this fucking world.

Fin rubrik här!

hade en awesome kväll igår med gänget. vi käkade gott, spelade spel och glodde på film :) sedan följde paulina med mig hem. var hemma typ kvart över 3, sedan gick vi upp vid 9 idag för att träffa åsa å sara i jönköping för en fika. det var också mycket trevligt, as usual.

beställde även lars winnerbäck-ticket idag. så på torsdag blire najs! å så köpte jag två silver-ringar idag. mycket nöjd!

imorgon blir det cowboysare och indianer i high chaparall med familjen. myspys! och på fredag eller lördag så kommer per hit å hälsar på.

nu ska jag ta mig en promenad.
tjarå.

fuck this world!

jag orkar verkligen inte med skiten längre. känner mig som världens mest ensamma person i hela denhär fucked up världen. jag passar inte in, och jag vet om det. det spelar ingen roll hur många människor jag har runt omkring mig, för innerst inne vet jag att jag inte hör dit. visst, man kan tänka bort det, men nu mår jag fan inte bra! jag vill bara gå i ide ungefär.. bara sova bort hela det kommande halvåret. snart är sommaren slut, och jag kan inte tänka en enda positiv tanke!

nej jag vill bara lägga mig ner, somna, sova för alltid. ibland känns döden så jävla lockande. trots att jag är rädd, så känns den lockande.

såå lockande..

Crack us up?

"See I'm not a monster, I'm just ahead of the curve"

ibland undrar man, funderar, tänker.. varför blev det såhär? varför blev jag såhär? det är frågor som kommer att förbli obesvarade för resten av mitt liv. ödet är det enda enligt mig som kan förklara, och nej.. ödet förklarar inte. ödet visar oss vägen. tyvärr var mitt öde inte den bästa vägen. det finns gånger då jag önskar att jag vore någon annan. samtidigt, alla har problem! man kommer inte ifrån dem. även om just mina kanske överträffar många andras, alla har ändå problem, lika stora som mina i deras ögon.

är dem stolta över mig där uppe? är dem stolta över vem jag blev? vem jag är? trots många skavanker så tror jag att jag skulle klara testet. jag vet att jag är en bra människa innerst inne. sedan att jag dömer folk, spottar på vissa, ja.. det är en annan del. men jag är en bra människa ändå. dem som förtjänar mig behandlar jag med största respekt, resten kan likagärna flyga och fara,. jag skulle inte bry mig. varför slösa tid på människor som bara tar energi ifrån en? när jag knappt ens har tillräckligt för att överleva dagen, varför ska jag då umgås med dem som tar det sista jag har?

det är ren jävla hyckleri, ni som umgås med människor ni inte tycker om. ni som dag ut och dag in går och ler åt människor ni innerst inne hatar. acceptera helt enkelt att man inte kan älska alla här på jorden och gå vidare.

jag vet hur det är. jag har släkt jag inte alls tycker om, som jag föraktar. ändå finns det dem som säger att "det är ju din släkt". jo men vafan, jag valde inte min jävla släkt eller? jag tänker inte umgås med människor som jag föraktar bara för att samma blod flyter genom våra ådror! det funkar helt enkelt inte. speciellt inte när jag mår så jävla piss som jag gör. förhelvete, jag har fullt upp med mig själv och mina nära och kära. tror ni för en sekund att jag skulle slösa den lilla energi jag har på idioter? svaret är så jävla enkelt så jag behöver inte ens skriva ner det.

there you have it,
men jag står i alla fall för det. gör du?