"it's gonna take a lot to drag me away from you
there's nothing that a hundered men or more could ever do....
I bless the rains down in Africa.."
är bara glad att du lever! miles away does not matter anymore, the most important thing is that you're alive. har förlorat tillräckligt å orkar inte förlora någon mer. vägrar!
kärlekslivet. vem vet. jag träffar någon atm. men kan inte ha ett förhållande å ja.. hur säger man det? jag gillar killen som fan liksom. men att ta steget, det finns tyvärr inte på kartan just nu.. samtidigt cirkulerar another one in my head. å ja vet att ja aldrig släpper den människan ur mitt huvud. saknar chris. vad äre för jävla mess?! vad är detta? attention-whore 24/7? .... nej jag vet ingenting. vill bara ha allt ur huvudet. that's why I write it here.... för att få ur mig skiten.
allt är rörigt.
snälla undvik mig om ni inte vill ha problem typ.
torsdag, mars 06, 2014
fredag, februari 28, 2014
when u least expect it....
då slår bomben ner igen.
förlorar jag dig också så är det slut på mitt liv. för då orkar jag inte mer. fick reda på att en av mina allra närmaste legat inne på sjukhuset efter ett självmordsförsök. HUR MYCKET ORKAR MAN?! kan inte helvetet ta slut snart? räcker det inte med att jag förlorade min finaste för ett halvår sedan? ..... när man känner att man får tillbaka någon slags gnista att leva då slår det tillbaka igen.
att andas är lite lättare nu än för några månader sedan. alla runt omkring gör det lättare att andas, och att faktiskt le. jag har så mycket kvar trots att jag förlorade min hälft. "just call me a survivor, have to be a fighter" ...
det finns många gånger som jag tänkt tanken på att inte längre leva. många år av tankar, planerande.. men någonstans tar det stopp. när albin lämnade mig ensam här på jorden så blev tankarna starkare än någonsin. han hade hållt mig vid liv. jag var tvungen att hitta andra anledningar till att leva för att orka. jag levde för min familj och mina närmsta vänner. några av dem har nu lämnat min sida för att jag fuckat ur pga min sorg. men jag har fortfarande kvar de finaste, de som aldrig ger upp mig, vad jag än säger/gör.
vad tror ni händer med en människa som förlorar sitt livs kärlek? honestly,..... tror ni människan KAN bete sig som denne tidigare gjort?! imagine yourself in my position and think again, and again. många av er hade inte ens stått upp som jag nu gör. JAG ÄR STARK, och jag vet om det. om ni inte vill ha med mig att göra så är det fine, men jag trodde faktiskt att vissa skulle sticka ut och stå vid min sida no matter what, oh god I was sooooo friggin' wrong.
men jag kämpar. alltid. för dig min finaste albin.
förlorar jag dig också så är det slut på mitt liv. för då orkar jag inte mer. fick reda på att en av mina allra närmaste legat inne på sjukhuset efter ett självmordsförsök. HUR MYCKET ORKAR MAN?! kan inte helvetet ta slut snart? räcker det inte med att jag förlorade min finaste för ett halvår sedan? ..... när man känner att man får tillbaka någon slags gnista att leva då slår det tillbaka igen.
att andas är lite lättare nu än för några månader sedan. alla runt omkring gör det lättare att andas, och att faktiskt le. jag har så mycket kvar trots att jag förlorade min hälft. "just call me a survivor, have to be a fighter" ...
det finns många gånger som jag tänkt tanken på att inte längre leva. många år av tankar, planerande.. men någonstans tar det stopp. när albin lämnade mig ensam här på jorden så blev tankarna starkare än någonsin. han hade hållt mig vid liv. jag var tvungen att hitta andra anledningar till att leva för att orka. jag levde för min familj och mina närmsta vänner. några av dem har nu lämnat min sida för att jag fuckat ur pga min sorg. men jag har fortfarande kvar de finaste, de som aldrig ger upp mig, vad jag än säger/gör.
vad tror ni händer med en människa som förlorar sitt livs kärlek? honestly,..... tror ni människan KAN bete sig som denne tidigare gjort?! imagine yourself in my position and think again, and again. många av er hade inte ens stått upp som jag nu gör. JAG ÄR STARK, och jag vet om det. om ni inte vill ha med mig att göra så är det fine, men jag trodde faktiskt att vissa skulle sticka ut och stå vid min sida no matter what, oh god I was sooooo friggin' wrong.
men jag kämpar. alltid. för dig min finaste albin.
tisdag, februari 11, 2014
I can't sleep 'cause it's burning deep inside
om 5 dagar är det 5 månader sedan du lämnade mig... jag lever, jag andas. jag försöker att ha roligt, jag försöker att må bra. mycket har hänt sedan den dagen du valde att lämna mig. mycket positiva saker. den saknaden och den ilska jag haft finns fortfarande kvar, men går att hantera lite mer nu. jag saknar dig, tänker på dig varje dag. ingenting kan ändra på det. men jag försöker fortsätta leva mitt liv, som du velat.
du var det finaste för mig, och kommer alltid att vara. min älskade albin. ingen kan någonsin komma i närheten vad du var för mig. det är med sorg i hjärtat som jag skriver detta. alla minnen vandrar tillbaka, saknar allt som var du. ditt fina leende, din röst, dina ord, din kropp, ditt hår, din doft. fan!!!!! FAN TA DIG!
alla känslor är blandade, ilska, sorg, lättnad, ALLT. men mest av allt SAKNAD.
du var det finaste för mig, och kommer alltid att vara. min älskade albin. ingen kan någonsin komma i närheten vad du var för mig. det är med sorg i hjärtat som jag skriver detta. alla minnen vandrar tillbaka, saknar allt som var du. ditt fina leende, din röst, dina ord, din kropp, ditt hår, din doft. fan!!!!! FAN TA DIG!
alla känslor är blandade, ilska, sorg, lättnad, ALLT. men mest av allt SAKNAD.
lördag, november 09, 2013
arg
jag är arg.
arg för att du lämnade mig. arg för att du får vila å inte jag.
arg för allt. för att du "vågade"..... arg för att jag måste finnas här.
snart orkar jag inte nåt mer. snart crashar jag ordentligt.
å då jävlar. då finns de ingen annan utväg. å det vet du.
arg. ledsen. besviken. rädd. sorgsen. ångestfylld.
nej. inget känns bättre.
inte alls.
fan.
arg för att du lämnade mig. arg för att du får vila å inte jag.
arg för allt. för att du "vågade"..... arg för att jag måste finnas här.
snart orkar jag inte nåt mer. snart crashar jag ordentligt.
å då jävlar. då finns de ingen annan utväg. å det vet du.
arg. ledsen. besviken. rädd. sorgsen. ångestfylld.
nej. inget känns bättre.
inte alls.
fan.
måndag, september 30, 2013
Albin Hugo Nygren
vad gör man när man inte längre kan sätta ord på sitt lidande? ger upp?
den 7 september är dagen då du somnar in. medvetet. då vi försökte rädda dig. blåsa liv i dina lungor. få igång ditt hjärta. allt utan att lyckas. dagen då du försvann från mig. min älskade fästman, min älskade albin. det tog veckor innan jag förstod vad som hänt. grät utan någon anledning kändes det som. begravningen som hölls den 24 september gjorde det hela en aning mer verkligt. så fint, men så jävla jobbigt. därefter tog jag av mig förlovningsringen.. kom ett steg närmre allt. sorgen och saknaden.
de senaste dagarna har varit ett rent jävla helvete att ta sig igenom. har ingen koll på något. vem jag är, vad jag gör, vart jag tar vägen. allt är bara en enda jobbig process. en sorgeprocess. och den måste jag gå igenom utan dig min älskade. det var du som skulle finnas där och trösta, hjälpa mig upp igen. nu måste jag klara mig utan dig.
alla planer vi hade, livet vi planerade tillsammans måste jag nu leva och gå igenom utan dig. det finns liksom inte riktigt i mitt huvud, ändå är det så jävla verkligt. jag går igenom dagarna som i en dimma. utan mening. vill bara vara där du är. vill inte leva mer. orkar inte leva mer. känslorna blandas med glädje från de som betyder något, de som finns kvar vid min sida, liksom du. fast du är i en annan dimension. att jag ska leva för alla andra känns meningslöst men är det enda som håller mig kvar ett tag till.
alla dessa tårar gör mig bara svagare i kropp och själ. samtidigt kan jag inte sluta. de faller. det går inte stoppa. vill bara skrika ut hur jävla skadad jag är, hur jävla mycket jag vill dö just nu. hur ont allt gör.
har lovat att leva för dig nu. och måste hålla det. så länge det går. men ja vill inget hellre än att vara hos dig. men allra helst att du hade varit här. fortsatt ditt liv med mig, fortsatt planera allt. jag försöker orka. men det gör ont.
älskar dig min fina krigare. jag unnar dig den frid du nu fått. där inget ont kan röra dig. där allt är rosa och fluffigt. jag är din, alltid.
den 7 september är dagen då du somnar in. medvetet. då vi försökte rädda dig. blåsa liv i dina lungor. få igång ditt hjärta. allt utan att lyckas. dagen då du försvann från mig. min älskade fästman, min älskade albin. det tog veckor innan jag förstod vad som hänt. grät utan någon anledning kändes det som. begravningen som hölls den 24 september gjorde det hela en aning mer verkligt. så fint, men så jävla jobbigt. därefter tog jag av mig förlovningsringen.. kom ett steg närmre allt. sorgen och saknaden.
de senaste dagarna har varit ett rent jävla helvete att ta sig igenom. har ingen koll på något. vem jag är, vad jag gör, vart jag tar vägen. allt är bara en enda jobbig process. en sorgeprocess. och den måste jag gå igenom utan dig min älskade. det var du som skulle finnas där och trösta, hjälpa mig upp igen. nu måste jag klara mig utan dig.
alla planer vi hade, livet vi planerade tillsammans måste jag nu leva och gå igenom utan dig. det finns liksom inte riktigt i mitt huvud, ändå är det så jävla verkligt. jag går igenom dagarna som i en dimma. utan mening. vill bara vara där du är. vill inte leva mer. orkar inte leva mer. känslorna blandas med glädje från de som betyder något, de som finns kvar vid min sida, liksom du. fast du är i en annan dimension. att jag ska leva för alla andra känns meningslöst men är det enda som håller mig kvar ett tag till.
alla dessa tårar gör mig bara svagare i kropp och själ. samtidigt kan jag inte sluta. de faller. det går inte stoppa. vill bara skrika ut hur jävla skadad jag är, hur jävla mycket jag vill dö just nu. hur ont allt gör.
har lovat att leva för dig nu. och måste hålla det. så länge det går. men ja vill inget hellre än att vara hos dig. men allra helst att du hade varit här. fortsatt ditt liv med mig, fortsatt planera allt. jag försöker orka. men det gör ont.
älskar dig min fina krigare. jag unnar dig den frid du nu fått. där inget ont kan röra dig. där allt är rosa och fluffigt. jag är din, alltid.
tisdag, augusti 27, 2013
19/8 2013
dagen då Albin och jag förlovade oss.. dagen då han sa "jag vill leva resten av mitt liv med dig" och gav mig världens finaste ring. nu sitter den på vänstra fingret. vi fixade även en ring till honom idag. förlovad. känns lite overkligt men underbart. vad jag älskar honom, av hela mitt hjärta. ord kan inte beskriva vad han betyder.
tisdag, juli 02, 2013
it will always be you
drömde världens finaste dröm på länge..... hampus ringde mig å var inte långt ifrån mig... jag bara sprang, slet upp dörren där han var å kastade mig i armarna på honom. så jävla underbart. så jävla mycket kärlek som bara vi kan förmedla.. saknar honom. så sjukt mycket. alltid. vet inte ens vart han är någonstans. å allt jag vill är att hålla honom, hårt, å aldrig någonsin släppa taget. denna dröm får mig att må lite bättre i allt kaos som sker i mitt liv. han har alltid lyckats, vare sig i verklighet eller i dröm att få mig orka. fantastiskt! önskar bara drömmen kunde bli sanning nån jävla dag. omöjligt när han är spårlöst jävla borta.
"it will always be you"
"it will always be you"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)